Sömnproblem vid beroende kan ge ökad risk för återfall

Sömnproblem är vanliga vid skadligt bruk och beroende. De kan uppstå under en period med alkohol- eller droganvändning, bli tydligare när användningen upphör och ibland finnas kvar långt in i återhämtningen (Angarita et al., 2016).

Forskning visar också ett samband mellan sömnproblem och sämre behandlingsresultat. Det betyder inte att dålig sömn orsakar återfall, men sömnen kan vara en del av det mönster som ökar risken för att börja använda alkohol eller droger igen.

Sömn och substansbruk kan påverka varandra

Alkohol och andra droger kan påverka hur lätt vi somnar, hur länge vi sover och sömnens kvalitet. När användningen minskar eller upphör kan abstinens dessutom göra det svårare att sova (Angarita et al., 2016; Roehrs et al., 2021).

Påverkan kan också gå åt andra hållet. Den som sover dåligt kan bli tröttare, mer lättirriterad och känsligare för stress. Det kan göra det svårare att hantera både craving och andra påfrestande situationer. Substansbruk kan alltså försämra sömnen samtidigt som sömnproblem kan göra det svårare att avstå från alkohol eller droger (Roehrs et al., 2021).

En systematisk översikt och metaanalys av 43 studier med över 7 500 deltagare visar att sömnproblem förekommer vid flera former av beroende. Problemen skiljer sig dock mellan olika substanser och personer (Rogers et al., 2026). Det finns alltså inte ett enda typiskt sömnproblem vid beroende.

Kan dålig sömn förutsäga återfall?

Flera studier visar att sömnproblem kan hänga samman med ökad risk för senare återfall. Det tydligaste forskningsunderlaget gäller alkoholproblem, men liknande samband har setts även vid problem med andra substanser (Angarita et al., 2016; Roehrs et al., 2021).

Sambandet behöver dock tolkas försiktigt. En person som sover dåligt kan samtidigt ha mer stress, ångest, depression, abstinensbesvär eller svårare beroendeproblem. Sådana faktorer kan både störa sömnen och öka risken för återfall. Studierna skiljer sig också åt när det gäller vilken substans som undersökts och hur sömnen har mätts (Rogers et al., 2026).

Därför är det mer korrekt att se sömnproblem som en möjlig signal om ökad sårbarhet än som en direkt orsak till återfall.

Varför kan sömn spela roll?

Efter flera nätter med dålig sömn kan trötthet, irritation och koncentrationssvårigheter göra det svårare att hantera situationer som annars hade varit möjliga att klara av.

Forskning pekar också på att sömnbrist kan påverka system i hjärnan som har betydelse för stress, belöning och impulskontroll. Mycket av forskningen om exakt hur dessa mekanismer påverkar återfall kommer dock från djurstudier och laboratorieforskning, vilket gör att slutsatserna behöver vara försiktiga (Liu et al., 2026).

I behandling är den praktiska frågan: Vad händer med personens förmåga att hantera risksituationer när sömnen försämras?

En konflikt kan vara betydligt svårare att hantera efter flera nätter med lite sömn. Craving kan kännas svårare att stå emot när personen är utmattad. För den som tidigare har använt alkohol för att somna kan sömnproblemen dessutom bli en situation där alkohol återigen framstår som en snabb lösning.

Sömnen kan alltså vara en del av en risksituation utan att vara hela förklaringen till den.

Hjälper det att behandla sömnproblemen?

Här är forskningsläget mindre tydligt.

Det finns en särskild form av kognitiv beteendeterapi för långvariga sömnproblem som kallas KBT-I, där I står för insomni, alltså långvariga svårigheter att somna eller sova. Till skillnad från vanlig KBT, som används vid många olika problem, är KBT-I särskilt utvecklad för sömnproblem. Behandlingen fokuserar bland annat på sömnvanor, tiden i sängen och tankar eller beteenden som kan bidra till att problemen fortsätter.

Studier på personer med alkoholproblem visar att KBT-I kan förbättra sömnen. Det är däremot mindre tydligt om bättre sömn också leder till mindre alkoholanvändning eller färre återfall.

I en liten randomiserad studie förbättrades sömnen hos personer med alkoholberoende och långvariga sömnproblem, men forskarna kunde inte visa någon tydlig minskning av återfall. Studien hade endast 17 deltagare, vilket gör resultaten osäkra (Arnedt et al., 2011).

I en senare studie med 67 amerikanska veteraner minskade KBT-I sömnproblemen mer än enklare råd om sömn. Deltagarna rapporterade också färre alkoholrelaterade problem, men forskarna såg ingen tydlig skillnad i hur ofta deltagarna avstod från alkohol eller drack stora mängder (Miller et al., 2023).

Det finns alltså stöd för att behandla långvariga sömnproblem för att förbättra sömnen. Däremot vet vi ännu inte om sömnbehandling i sig minskar risken för återfall.

Sömn kan vara en del av återfallspreventionen

Sömn behöver inte göras till ett nytt huvudproblem i behandlingen, men bör heller inte avfärdas som något som automatiskt löser sig när personen slutar använda alkohol eller droger.

Om någon återkommande sover dåligt före perioder med ökad craving eller substansanvändning kan det vara relevant att följa sömnen över tid. Samma sak gäller om alkohol eller andra substanser används för att somna eller varva ned.

Det kan vara värdefullt att tillsammans undersöka: När försämras sömnen? Vad händer dagen efter? Ökar stresskänsligheten eller irritationen? Förändras craving? Blir det svårare att använda strategier som annars fungerar?

Sådan självmonitorering kan göra riskmönster synliga tidigare. Samtidigt kan sömnproblem bero på många olika saker, exempelvis abstinens, stress, psykisk ohälsa, smärta eller läkemedel. Långvariga eller svåra sömnproblem behöver därför bedömas utifrån personens hela situation.

Slutsats

Sömnproblem är vanliga vid skadligt bruk och beroende och kan hänga samman med ökad risk för återfall. Sambandet är dock komplext. Dålig sömn kan öka sårbarheten samtidigt som substansbruk, abstinens, stress och psykisk ohälsa kan bidra till sömnproblemen.

Att behandla långvariga sömnproblem kan förbättra sömnen, men forskningen visar ännu inte tydligt att det i sig förebygger återfall. Den praktiska slutsatsen är därför att inte förbise sömnen. För vissa personer kan försämrad sömn vara en tidig signal om ökad risk – och något som är viktigt att fånga upp i återfallspreventionen.

Referenser

Angarita, G. A., Emadi, N., Hodges, S., & Morgan, P. T. (2016). Sleep abnormalities associated with alcohol, cannabis, cocaine, and opiate use: A comprehensive review. Addiction Science & Clinical Practice, 11, 9. https://doi.org/10.1186/s13722-016-0056-7

Arnedt, J. T., Conroy, D. A., Armitage, R., & Brower, K. J. (2011). Cognitive-behavioral therapy for insomnia in alcohol dependent patients: A randomized controlled pilot trial. Behaviour Research and Therapy, 49(4), 227–233. https://doi.org/10.1016/j.brat.2011.02.003

Liu, Y.-Z., Martin, H. R., Hasler, B. P., et al. (2026). Sleep regulates drug seeking and relapse – a perspective. Molecular Psychiatry, 31, 2880–2891. https://doi.org/10.1038/s41380-025-03406-1

Miller, M. B., Carpenter, R. W., Freeman, L. K., et al. (2023). Effect of cognitive behavioral therapy for insomnia on alcohol treatment outcomes among US veterans: A randomized clinical trial. JAMA Psychiatry, 80(9), 905–913. https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2023.1971

Roehrs, T. A., Sibai, M., & Roth, T. (2021). Sleep and alertness disturbance and substance use disorders: A bi-directional relation. Pharmacology Biochemistry and Behavior, 203, 173153. https://doi.org/10.1016/j.pbb.2021.173153

Rogers, A. H., et al. (2026). Sleep alterations in substance use disorders: A systematic review and meta-analysis. eClinicalMedicine. https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2025.103723

Vidare läsning

PubMed: Sleep disturbance in substance use disorders

PubMed: Sleep disturbance in opioid use disorder: systematic review