Motiverande samtal och forskningen om vad som påverkar

Vad är det i motiverande samtal (MI) som kan bidra till förändring? Är det relationen, samtalsledarens frågor och reflektioner eller det klienten själv säger?

Forskningen pekar inte ut en enda verksam del. I stället verkar flera saker samspela: hur samtalsledaren kommunicerar, hur klienten talar om förändring och hur relationen fungerar. Men forskningen är säkrare på vissa delar än på andra (Apodaca & Longabaugh, 2009; Magill et al., 2018).

Samtalsledaren påverkar vad klienten säger

En viktig modell inom MI-forskningen kallas den tekniska hypotesen (eller tekniska komponent/färdigheter). Ordet ”teknisk” betyder här inte att MI främst handlar om tekniker. Hypotesen beskriver en möjlig kedja: samtalsledarens sätt att kommunicera påverkar vad klienten säger, vilket i sin tur kan ha betydelse för vad personen senare gör (Magill et al., 2014).

Här skiljer forskningen mellan förändringsprat och bibehållandeprat. Förändringsprat är sådant klienten säger som talar för förändring. Bibehållandeprat är sådant som talar för att fortsätta som tidigare eller inte förändras.

Forskningen visar ganska tydligt att samtalsledarens sätt att kommunicera hänger samman med klientens språk. MI-konsistenta sätt att samtala är kopplade till mer förändringsprat. Konfrontation och andra MI-inkonsistenta beteenden är däremot kopplade till mer bibehållandeprat (Magill et al., 2014; Magill et al., 2018).

Studier som har undersökt vad som händer direkt efter olika yttranden visar samma grundmönster: det samtalsledaren gör kan påverka vad klienten börjar prata om (Apodaca et al., 2016).

Mer förändringsprat betyder inte alltid mer förändring

Nästa del är mer komplicerad. Det är lätt att tänka att ju mer en person pratar om varför hen vill förändras, desto större är chansen att förändringen faktiskt sker. Så enkelt ser sambandet inte ut.

I en större meta-analys var mängden förändringsprat i sig inte tydligt kopplad till bättre resultat. Bibehållandeprat hade däremot ett mer stabilt samband med sämre resultat. Även balansen mellan förändringsprat och bibehållandeprat hade betydelse (Magill et al., 2018).

Det betyder inte att förändringsprat är oviktigt. Det visar snarare att vi behöver lyssna på båda sidorna av ambivalensen. En person kan ha goda skäl att förändras och samtidigt goda skäl att fortsätta som tidigare.

Det här är också viktigt när samtalsledaren försöker övertyga. Konfrontation och andra MI-inkonsistenta sätt att kommunicera hänger samman med mer bibehållandeprat (Magill et al., 2014; Magill et al., 2018). Det betyder inte att ett råd automatiskt skapar motstånd. Men det finns skäl att vara uppmärksam på vad som händer efter ett råd, en fråga eller en reflektion.

Om vi driver argumenten för förändring kan klienten ibland börja argumentera för den andra sidan.

Hur viktig är relationen?

MI handlar inte bara om frågor och reflektioner. Empati, samarbete och respekt för personens rätt att fatta egna beslut är också centrala. Forskare har därför undersökt om kvaliteten i relationen kan vara en förklaring till hur MI fungerar.

Resultaten är inte enkla. Forskningen visar inte att hög empati eller MI-anda i sig leder direkt till bättre beteenderesultat. Däremot finns tecken på att relationen kan påverka hur andra delar av samtalet fungerar (Magill et al., 2018).

Det är därför svårt att skilja relationen från samtalsfärdigheterna. En bra reflektion handlar inte bara om vilka ord samtalsledaren väljer. Hur den tas emot kan också bero på om klienten känner sig förstådd, respekterad och fri att göra sina egna val.

Senare studier där forskare har undersökt relation, samtalsfärdigheter, klientens språk och resultat tillsammans har också visat en mer komplicerad bild än den ursprungliga modellen. Hela kedjan från samtalsledarens beteende till klientens språk och vidare till beteendeförändring har inte kunnat bekräftas på något enkelt sätt (Gaume et al., 2021).

Vad betyder forskningen i praktiken?

Det tydligaste forskningsstödet gäller vad som händer i själva samtalet. Hur samtalsledaren kommunicerar hänger samman med hur klienten talar om förändring. Däremot är det svårare att visa exakt hur detta leder vidare till faktisk beteendeförändring.

En rimlig slutsats är därför att inte bara fokusera på den egna tekniken. Efter en fråga, reflektion eller ett råd bör samtalsledaren också lyssna på vad som händer. Börjar personen utforska sina egna skäl till förändring? Blir argumenten för att fortsätta som tidigare starkare? Blir ambivalensen tydligare?

MI handlar ur det perspektivet inte bara om vad samtalsledaren säger, utan om samspelet mellan det samtalsledaren säger och det klienten därefter börjar tänka högt om och utforska.

Slutsats

Det finns ingen enskild förklaring till vad som gör MI verksamt. Forskningen ger stöd för att samtalsledarens sätt att kommunicera hänger samman med klientens förändrings- och bibehållandeprat. Hur klientens språk sedan leder vidare till faktisk förändring är mindre tydligt. Relationen verkar också vara en del av processen, men inte en ensam förklaring.

För den som använder MI blir därför en viktig fråga inte bara vad ska jag säga nu? utan också: Vad händer med personens sätt att tala om förändring efter det jag säger?

Referenser

Apodaca, T. R., & Longabaugh, R. (2009). Mechanisms of change in motivational interviewing: A review and preliminary evaluation of the evidence. Addiction, 104(5), 705–715.

Apodaca, T. R., Jackson, K. M., Borsari, B., Magill, M., Longabaugh, R., Mastroleo, N. R., & Barnett, N. P. (2016). Which individual therapist behaviors elicit client change talk and sustain talk in motivational interviewing? Journal of Substance Abuse Treatment, 61, 60–65.

Gaume, J., Magill, M., Gmel, G., & Daeppen, J.-B. (2021). Motivational interviewing technical and relational skills, change talk, and alcohol outcomes—A moderated mediation analysis. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 89(8), 707–716.

Magill, M., Apodaca, T. R., Borsari, B., Gaume, J., Hoadley, A., Gordon, R. E. F., Tonigan, J. S., & Moyers, T. (2018). A meta-analysis of motivational interviewing process: Technical, relational, and conditional process models of change. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 86(2), 140–157.

Magill, M., Gaume, J., Apodaca, T. R., Walthers, J., Mastroleo, N. R., Borsari, B., & Longabaugh, R. (2014). The technical hypothesis of motivational interviewing: A meta-analysis of MI's key causal model. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 82(6), 973–983.