Implementering – från kunskap till praktik
Utbildning är bara början.
Att få nya metoder och arbetssätt att användas i vardagen
kräver stöd, uppföljning och arbete över tid.
Vad är implementering?
Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt arbetssätt att bli en del av den ordinarie verksamheten. Det räcker alltså inte att introducera något nytt eller utbilda personalen – arbetssättet behöver också börja användas i praktiken och få förutsättningar att fortsätta användas över tid. Implementering är därför en process som omfattar både införande, användning och vidmakthållande. Målet är att gå från kunskap och intention till faktisk och varaktig förändring i det dagliga arbetet.
Varför räcker inte utbildning?
Utbildning kan ge kunskap och nya färdigheter, men det innebär inte automatiskt att arbetssättet börjar användas i praktiken. För att en förändring ska få genomslag behöver medarbetarna också få möjlighet att träna, använda det nya arbetssättet och få återkoppling.
Samtidigt behöver verksamheten skapa rätt förutsättningar genom tydliga mål, stöd från ledningen och kontinuerlig uppföljning. Implementering börjar därför inte med utbildningen – och slutar inte när utbildningen är genomförd.
Implementering är en process
Implementering sker inte vid ett enskilt tillfälle. Det är en process som börjar redan innan ett nytt arbetssätt införs och fortsätter tills det har blivit en etablerad del av verksamheten.
Behovsinventering Införande Användning Vidmakthållande
I varje fas behöver verksamheten ta ställning till olika frågor – från vilket behov förändringen ska möta och hur införandet ska genomföras, till hur arbetssättet används, följs upp och kan hållas levande över tid.
Vad avgör om implementeringen lyckas?
Att en metod har stöd i forskning innebär inte automatiskt att den kommer att fungera i praktiken. Resultatet påverkas också av de förutsättningar som finns i verksamheten där den ska användas.
Ledarskap, organisatoriska förutsättningar, medarbetarnas delaktighet och kompetens samt möjligheten till träning, återkoppling och uppföljning är alla viktiga delar. Implementering behöver därför ses som ett samspel mellan metoden, människorna och verksamheten – inte som en enskild utbildningsinsats.
Vanliga hinder vid implementering
Även när det finns en tydlig ambition kan implementeringen stöta på hinder. Det kan handla om brist på tid och resurser, otydligt ansvar, svagt stöd från ledningen eller att medarbetarna inte får tillräckliga möjligheter att träna och använda det nya arbetssättet.
Ett annat vanligt problem är att uppföljningen saknas. Om verksamheten inte vet om, hur och i vilken omfattning arbetssättet används blir det svårt att upptäcka problem och göra justeringar längs vägen.
Att identifiera hinder tidigt gör det möjligt att anpassa implementeringsplanen och sätta in rätt stöd där det behövs.
Hur vet vi om implementeringen fungerar?
Att en metod ger goda resultat och att den är väl implementerad är två olika frågor. Därför behöver verksamheten följa upp hur det nya arbetssättet faktiskt används, inte bara vilka resultat det leder till.
Det kan exempelvis handla om hur många som använder arbetssättet, hur regelbundet det används och om det används på avsett sätt. Uppföljningen gör det möjligt att upptäcka behov av ytterligare träning, stöd eller förändrade organisatoriska förutsättningar.
Genom att mäta och återkoppla under implementeringens gång blir uppföljningen inte bara en kontroll av vad som har hänt – utan ett verktyg för fortsatt utveckling.
Att få arbetssättet att hålla över tid
En lyckad implementering innebär inte bara att ett nytt arbetssätt börjar användas. Det behöver också bli en naturlig och varaktig del av verksamheten.
Det kräver fortsatt uppmärksamhet även när den första implementeringsfasen är över. Kompetens behöver upprätthållas, nya medarbetare introduceras och användningen följas upp. Förändrade förutsättningar i verksamheten kan också innebära att stödet behöver anpassas.
Målet är att arbetssättet inte längre ska uppfattas som något nytt – utan som en självklar del av det dagliga arbetet.
Skapa en implementeringsplan
En genomtänkt implementeringsplan hjälper verksamheten att gå från ambition till konkret handling. Den behöver utgå från vad som ska implementeras, verksamhetens förutsättningar och vilka hinder och möjligheter som finns.
Här nedan kan du skapa en anpassad implementeringsplan genom att svara på frågor om det arbetssätt du vill införa och din verksamhets förutsättningar. Du får sedan en plan med rekommenderade steg och aktiviteter för implementeringsprocessens olika delar.
Implementeringsverktyget fungerar som ett stöd för att identifiera steg att ta utifrån nuläget. När ni arbetat vidare efter planen kan det därför vara en god idé att göra planen på nytt efter ett tag för att se hur man ligger till.
Vanliga frågor (FAQ)
- 1.
Implementering är själva processen att få ett nytt arbetssätt att fungera och bli en del av den ordinarie verksamheten. Implementeringsforskning studerar hur den processen fungerar – exempelvis vilka faktorer som underlättar eller försvårar införandet och vilka strategier som kan öka möjligheten att lyckas.
- 2.
Implementeringsföljsamhet, ofta kallat fidelity, handlar om i vilken utsträckning en metod används på det sätt som den är avsedd att användas. Det är viktigt eftersom en metod kan vara implementerad i betydelsen att den används, men ändå användas på ett sätt som skiljer sig mycket från den ursprungliga modellen.
- 3.
Ett implementeringsramverk är en modell som hjälper till att förstå, planera eller följa en implementering. Olika ramverk fokuserar på olika delar, exempelvis organisatoriska förutsättningar, ledarskap, kompetens, implementeringsprocessen eller faktorer som påverkar om ett nytt arbetssätt får genomslag.
- 4.
En implementeringsstrategi är en konkret åtgärd som används för att stödja införandet av ett arbetssätt. Det kan exempelvis vara utbildning, handledning, återkoppling, lokala metodstödjare, förändrade rutiner eller regelbunden uppföljning. Vilka strategier som behövs beror på vilka hinder och förutsättningar som finns i verksamheten.
- 5.
Implementeringsutfall beskriver hur själva införandet går, exempelvis om arbetssättet används, accepteras och används med tillräcklig följsamhet. Verksamhets- eller klientutfall handlar i stället om vilka resultat arbetssättet leder till, exempelvis bättre vård, behandling eller stöd. En metod kan därför ha god evidens men ändå ge begränsade resultat om implementeringen inte fungerar.
- 6.
Ja. Implementering behöver inte innebära att alla utbildas samtidigt. Beroende på verksamheten kan införandet ske stegvis, exempelvis i en mindre grupp eller del av organisationen först. Det viktiga är att upplägget är planerat och att det finns förutsättningar att stödja och följa processen.
- 7.
Nej. Fullständig enighet är sällan en realistisk förutsättning för förändring. Däremot är det viktigt att förstå medarbetarnas perspektiv, involvera dem i processen och undersöka vad eventuell tveksamhet eller motstånd handlar om. Sådan information kan visa vilka hinder som behöver hanteras.
- 8.
Om uppföljningen visar att arbetssättet inte fungerar som planerat behöver man först undersöka varför. Problemet kan ligga i själva metoden, hur den implementeras eller verksamhetens förutsättningar. Implementeringsplanen bör därför kunna justeras under arbetets gång. I vissa fall kan slutsatsen också vara att metoden inte passar verksamhetens behov eller förutsättningar.
- 9.
När ett nytt arbetssätt har blivit en del av den ordinarie verksamheten förändras uppgiften från införande till vidmakthållande. Då behöver verksamheten bland annat hantera personalomsättning, introduktion av nya medarbetare, fortsatt kompetensutveckling och uppföljning så att arbetssättet inte gradvis försvinner eller förändras.
- 10.
Ja, men det kräver att man i förväg bestämmer vad en lyckad implementering innebär. Man kan exempelvis följa hur många som använder arbetssättet, hur regelbundet det används, följsamheten till metoden och hur användbart det upplevs. Detta bör skiljas från frågan om vilka effekter metoden har för patienter, klienter eller brukare.
Nyhetsbrev om implementering
Detta nyhetsbrev skickas ut sista onsdagen i månaden med fokus på implementering.