Identifiera vilka situationer som ökar risken för återfall och planera strategier för att hantera dem innan de blir ett problem.
Återfallsprevention
Vad är återfallsprevention (ÅP)?
Återfallsprevention (ÅP) är en KBT-baserad metod som hjälper människor att förebygga och hantera återfall vid skadligt bruk och beroende. Metoden utgår från att återfall kan förstås som en process där tankar, känslor, situationer och beteenden påverkar risken för att återgå till tidigare beteendemönster.
Återfallsprevention (ÅP)
Återfallsprevention (ÅP) utvecklades av G. Alan Marlatt och Judith Gordon och bygger på tanken att återfall går att förstå, förebygga och påverka. Genom kunskap, färdighetsträning och konkreta strategier stärks individens förmåga att hantera de situationer som annars ökar risken för att återgå till alkohol, droger, läkemedel eller spel.
Återfall är en process
Återfall sker sällan från en stund till en annan. Oftast utvecklas det genom en serie händelser där tankar, känslor, situationer och beteenden gradvis ökar risken för att återgå till alkohol eller droger. Genom att förstå processen blir det lättare att upptäcka varningssignaler i tid och agera innan ett återfall inträffar.
Risksituationer och tidiga varningssignaler
Risksituationer är de sammanhang där risken för återfall är särskilt stor. De kan handla om yttre situationer – som att träffa gamla vänner eller besöka platser förknippade med användning – men lika ofta om inre tillstånd som stress, nedstämdhet, ilska eller ensamhet. Att känna igen sina egna risksituationer är en av de viktigaste färdigheterna i återfallsprevention.
Sug (craving) och hur man hanterar det
Sug (craving) är en stark önskan om att använda alkohol eller droger och är en av de vanligaste utlösande faktorerna för återfall. Suget kan komma plötsligt, kännas fysiskt och upplevas som övermäktigt – men det är alltid tidsbegränsat. Att förstå hur sug uppstår och avtar gör det lättare att möta det på ett annat sätt än genom att ge efter.
Copingstrategier och färdighetsträning
Copingstrategier är de konkreta verktyg som används för att hantera risksituationer, sug och svåra känslor utan att återgå till alkohol eller droger. Återfallsprevention lägger stor vikt vid att träna dessa strategier så att de finns tillgängliga när de behövs – inte bara i teorin, utan i praktiken.
AVE – när ett snedsteg inte behöver bli återfall
Även när återhämtningen går bra kan snedsteg inträffa. Ett snedsteg (fall) är ett enstaka tillfälle av användning, medan ett återfall (relapse) är en återgång till det tidigare mönstret. Hur snedsteget tolkas och hanteras kan påverka risken för att det utvecklas till ett återfall. Här kommer begreppet AVE – Abstinence Violation Effect – in.
Livsstilsbalans och positiv förändring
Långsiktig förändring handlar inte bara om att undvika alkohol och droger, utan om att bygga ett liv där återhämtning känns värd att skydda. Marlatt talade om livsstilsbalans – balansen mellan det man ”borde” göra och det man verkligen vill göra – som en central skyddsfaktor mot återfall.
Nödplan och socialt stöd
En nödplan är en skriftlig plan för hur individen agerar om ett återfall är på väg – eller redan har inträffat. Den kombinerar egna copingstrategier med konkreta kontaktvägar till stöd. En bra nödplan görs upp i förväg, när tänkandet är klart, och finns tillgänglig när det verkligen behövs.
Praktiska arbetsblad
Här finns praktiska arbetsblad som kan användas i klientarbete eller för egen reflektion. Materialet är kostnadsfritt att ladda ner för dig som registrerat dig.
Kartlägg hur ett återfall kan utvecklas steg för steg och identifiera var i processen det finns möjligheter att bryta utvecklingen.
Reflektera över vad som är viktigt i livet och hur långsiktiga mål kan bli ett stöd i förändringsarbetet.
Vill du ha tillgång till mer material?
Registrera ett kostnadsfritt konto och få tillgång till mer material som exempelvis arbetsblad till klient, modeller och övningar.
Vad säger forskningen om återfallsprevention?
Återfallsprevention är en av de mest välstuderade psykologiska behandlingsmetoderna vid skadligt bruk och beroende. Forskningen visar att metoden kan minska risken för återfall, öka tiden till återfall och ge personer bättre strategier för att hantera högrisksituationer. Effekten är särskilt god när återfallsprevention kombineras med andra evidensbaserade insatser, exempelvis motiverande samtal, läkemedelsbehandling eller annan KBT.
Relaterade områden
Återfallsprevention hänger tätt ihop med andra kompetensområden inom förändringsarbete och beroendevård. Här är några områden som ofta används tillsammans med ÅP.
Motiverande samtal (MI)
Motiverande samtal hjälper människor att hitta och stärka sin egen motivation till förändring. Metoden används ofta före och under återfallsprevention för att öka delaktighet och motivation.
Samsjuklighet
Många personer med skadligt bruk eller beroende har samtidigt ytterligare psykiska utmaningar. Kunskap om samsjuklighet gör det lättare att förstå hela individens situation och anpassa insatserna.
Implementering
Kunskaper som aldrig används gör ingen skillnad. Implementering är det mest avgörande – och samtidigt något som ofta underskattas. En utbildning är bara ett av flera avgörande steg som behövs för att lyckas.
Vill du utveckla din kompetens?
Kunskap är en bra början, men verklig förändring kräver också träning, reflektion och praktisk tillämpning. Våra utbildningar i återfallsprevention kombinerar teori med övningar, diskussioner och konkreta verktyg som kan användas direkt i det dagliga arbetet.
Vanliga frågor (FAQ)
- 1.
Återfallsprevention (ÅP) är en KBT-baserad metod som hjälper personer att förebygga återfall i exempelvis alkohol- eller drogproblem. Arbetet handlar bland annat om att identifiera risksituationer och tidiga varningssignaler, hantera sug och utveckla strategier för att kunna agera annorlunda när risken för återfall ökar.
- 2.
Återfall kan uppstå när en person hamnar i situationer där tidigare beteendemönster aktiveras och de strategier som behövs för att hantera situationen inte räcker till. I återfallsprevention arbetar man därför med att identifiera individuella risksituationer, tankar, känslor och varningssignaler innan ett återfall inträffar.
- 3.
Ett fall eller snedsteg innebär en tillfällig återgång till det beteende personen försöker förändra. Ett återfall innebär en mer varaktig återgång till det tidigare beteendemönstret. Inom återfallsprevention är en viktig utgångspunkt att ett snedsteg inte automatiskt behöver utvecklas till ett fullständigt återfall.
- 4.
Ett viktigt mål är att så snabbt som möjligt bryta återfallsprocessen. Personen kan tillsammans med behandlaren undersöka vad som föregick återfallet, vilka varningssignaler som fanns och vilka strategier som kan användas nästa gång. Erfarenheten kan på så sätt användas för att stärka den fortsatta återfallspreventionen.
- 5.
Centrala delar är att identifiera risksituationer och varningssignaler, förstå den egna återfallsprocessen, hantera sug och utveckla fungerande copingstrategier. Andra viktiga delar är färdighetsträning, livsstilsbalans, socialt stöd och en konkret plan för vad personen ska göra när risken för återfall ökar.
- 6.
ABC-modellen används för att undersöka sambandet mellan en situation, hur personen tänker eller tolkar situationen och vad som sedan händer. Modellen kan hjälpa personen att upptäcka mönster som ökar risken för återfall och hitta alternativa sätt att tänka och agera. Modellen kallas ibland även SBK-modellen, SRK-modellen eller SORK.
- 7.
Den kognitiva beteendemodellen utgår från att återfall påverkas av samspelet mellan situationer, tankar, känslor och beteenden. Genom att förstå dessa samband kan personen bli bättre på att upptäcka risksituationer och använda alternativa strategier innan ett återfall sker.
- 8.
Marlatts modell beskriver återfall som en process snarare än som en enskild händelse. Modellen fokuserar bland annat på högrisksituationer, personens förmåga att hantera dem och hur ett första snedsteg kan påverka tankar och känslor och därmed risken för fortsatt återfall.
- 9.
En nödplan beskriver i förväg vad personen ska göra när risken för återfall blir hög. Den kan exempelvis innehålla strategier för att lämna en risksituation, hantera sug, kontakta stödpersoner och påminna sig om varför förändringen är viktig.
- 10.
MI kan användas tillsammans med återfallsprevention för att stärka personens motivation och engagemang i förändringen. ÅP bidrar samtidigt med konkreta verktyg för att förstå risksituationer, träna nya färdigheter och planera hur återfall kan förebyggas.
- 11.
Vid samsjuklighet behöver arbetet anpassas efter personens psykiska mående, kognitiva förutsättningar och övriga behov. Det kan exempelvis innebära ett tydligare och mer konkret arbetssätt, anpassat tempo och att återfallspreventionen samordnas med andra behandlingsinsatser.
- 12.
Ja. Återfallsprevention kan genomföras både individuellt och i grupp. Vilket upplägg som passar bäst beror bland annat på personens behov, verksamhetens förutsättningar och hur behandlingen i övrigt är organiserad.
✦
Prenumerera
Om du vill ha en notis när nästa artikel eller nyhet publiceras kan du prenumerera på nyheter om återfallsprevention, skadligt bruk och beroende.
Socialstyrelsens rekommendationer
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderar KBT som en av de psykologiska behandlingsmetoder som bör erbjudas personer med alkohol- och narkotikaproblem. Återfallsprevention utgör en central del av många KBT-program och används därför i stor utsträckning inom svensk beroendevård. Rekommendationerna betonar också vikten av att behandlingen anpassas efter individens behov och att psykologiska metoder ofta kombineras med andra evidensbaserade insatser.