Utbildningslokal med rader av bord, böcker och anteckningsmaterial framför en projektorduk med texten Att behandla samsjuklighet.

Samsjuklighet

Vill du lära dig att arbeta med samsjuklighet?

Läs mer om våra utbildningar i bemötande och behanding vid samsjuklighet.

Läs mer om utbildningarna

Vad är samsjuklighet?

Samsjuklighet innebär att en person har två eller flera sjukdomar eller tillstånd samtidigt. Inom beroendeområdet används begreppet ofta när skadligt bruk eller beroende förekommer tillsammans med psykisk ohälsa eller andra psykiatriska tillstånd.

Det kan till exempel handla om beroende i kombination med depression, ångest, ADHD, PTSD, bipolär sjukdom eller psykossjukdom.

Samsjuklighet kan göra både bedömning och behandling mer komplex, eftersom problemen ofta påverkar varandra. Därför behöver man se till personens samlade situation och inte behandla varje problem helt isolerat.

Samsjuklighet är vanligt

Samsjuklighet är vanligt bland personer med skadligt bruk eller beroende. Ungefär hälften av vuxna med skadligt bruk eller beroende har samtidigt en annan psykiatrisk diagnos.

Även det omvända är vanligt – bland personer som får vård för psykisk ohälsa har omkring 20–30 procent samtidigt ett skadligt bruk eller beroende.

Det innebär att samsjuklighet snarare är något man behöver vara beredd på att möta än ett undantag i arbetet med skadligt bruk och beroende.

Varför uppstår samsjuklighet?

Det finns sällan en enda förklaring till varför psykisk ohälsa och skadligt bruk eller beroende förekommer samtidigt. Sambanden kan se olika ut och påverka varandra i båda riktningarna.

Psykisk ohälsa kan exempelvis öka risken för att alkohol eller droger används för att hantera svåra känslor eller symtom. Samtidigt kan alkohol och droger orsaka eller förstärka psykiska problem. Gemensamma biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan också öka risken för båda tillstånden.

Vilka former av samsjuklighet är vanliga?

Samsjuklighet kan se mycket olika ut. Vid skadligt bruk eller beroende är samtidig psykisk ohälsa och andra psykiatriska tillstånd vanliga.

Det kan exempelvis handla om:

  • depression och ångest

  • ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

  • PTSD och annan traumarelaterad problematik

  • bipolär sjukdom

  • psykossjukdom

  • personlighetssyndrom

Olika kombinationer innebär olika behov. Därför behöver behandling och stöd utgå från hela personens situation, snarare än från en enskild diagnos eller ett enskilt problem.

Översikt över vanliga psykiatriska diagnoser vid skadligt bruk och beroende, med exempel på riskfaktorer, hur substansbruk kan påverka tillståndet samt ungefärlig förekomst.

Behandling vid samsjuklighet

När en person har både skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd behöver man ta hänsyn till hur problemen påverkar varandra. Att behandla ett problem i taget kan innebära att viktiga samband missas och att behandlingen blir mindre effektiv.

Därför betonas vikten av att behandlingen sker samtidigt och samordnat, med insatser som utgår från personens samlade behov.

Hur kan behandling vid samsjuklighet utformas?

Behandling vid samsjuklighet behöver ofta kombinera flera arbetssätt och anpassas efter personens behov. Det kan handla om att arbeta med både psykisk ohälsa och skadligt bruk eller beroende parallellt, samtidigt som stödet görs begripligt och hanterbart.

Vanliga inslag kan vara:

  • kognitiv beteendeterapi (KBT)

  • motiverande samtal (MI)

  • ACT

  • återfallsprevention

  • transdiagnostiskt arbetssätt

  • tydliggörande pedagogik

  • samordnade insatser mellan olika verksamheter

Vad innebär samsjuklighet i det praktiska arbetet?

För den som arbetar med behandling innebär samsjuklighet ofta att metoder och arbetssätt behöver anpassas efter personens samlade förutsättningar. Koncentrationssvårigheter, ångest, impulsivitet, kognitiva svårigheter eller låg energinivå kan exempelvis påverka möjligheten att ta till sig och använda behandlingen.

Det kan därför vara viktigt att arbeta med tydlig struktur, konkreta mål, anpassat tempo och flexibla arbetssätt. Behandlingen behöver utgå från vad som fungerar för personen, samtidigt som man behåller riktningen mot de förändringar personen vill uppnå.

Samordning är en viktig del

Vid samsjuklighet kan personen behöva insatser från flera olika verksamheter, exempelvis socialtjänst, beroendevård och psykiatri. När ansvaret är uppdelat finns en risk att insatserna blir fragmenterade eller att viktiga behov hamnar mellan olika verksamheter.

Därför är samordning och kontinuitet viktiga delar i arbetet. Personen ska så långt som möjligt möta insatser som hänger ihop och utgår från en gemensam förståelse av behov och mål.

Material om samsjuklighet

Här kan du ladda ner material som ger stöd i arbetet med samsjuklighet. Materialet är framtaget för yrkesverksamma och kan användas som stöd i både behandling och kompetensutveckling.

Ett pedagogiskt och förenklat sätt att se på nivå av förekommen problematik kan underlätta i arbetet. Det handlar inte om att det finna vattentäta skott mellan olika nivåer, men det kan vara hjälpsamt att tänka i nivåer då det kan påverka både behandlingsupplägg och förväntat resultat.

Denna praktiska arbetsbok kan användas som stöd inför mötet med personer med samsjuklighet.

Med ett sammanfattat stödmaterial kan du få hjälp att tillsammans med den andra personen, hitta styrkor, mål och värderingar att sträva efter.

Vill du ha tillgång till mer material?

Registrera ett kostnadsfritt konto och få tillgång mer material som exempelvis arbetsblad till klient, modeller och övningar.

Relaterade områden

Att möte personer med samsjuklighet handlar till stor del om att inte begränsa sitt förhållningssätt till en och samma metod. Kunskaper om behandling av skadligt bruk och beroende och skicklighet i samtalsmetodik är värdefulla verktyg.

Återfallsprevention (ÅP)

Återfallsprevention ger konkreta verktyg för att förstå och hantera situationer som ökar risken för återfall. Vid samsjuklighet kan arbetet behöva anpassas efter samtidig psykisk ohälsa och personens övriga förutsättningar.

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal är ett personcentrerat förhållningssätt för samtal om förändring. MI kan användas för att stärka motivation och delaktighet när en person exempelvis behöver förändra alkohol- eller drogvanor samtidigt som andra svårigheter finns.

Implementering

Kunskaper som aldrig används gör ingen skillnad. Implementering är det mest avgörande och samtidigt också något som ofta underskattas. En utbildning är bara ett utav flera avgörande steg som behövs för att lyckas.

Fördjupa din kunskap om samsjuklighet

Att arbeta med samsjuklighet kräver kunskap om både skadligt bruk och beroende, psykisk ohälsa och hur olika problem påverkar varandra. I SMART:s utbildning får du kunskap och praktiska verktyg för att arbeta med behandling vid samsjuklighet och anpassa arbetet efter personens behov och förutsättningar.

Vanliga frågor (FAQ)

  • 1.
  • 2.
  • 3.
  • 4.
  • 5.
  • 6.
  • 7.
  • 8.
  • 9.
  • 10.

Relaterade artiklar

Laddar bloggposter…

Prenumerera

Om du vil ha en notis när nästa artikel eller nyhet publiceras kan du prenumerera på nyheter om samsjuklighet.