Ett pedagogiskt och förenklat sätt att se på nivå av förekommen problematik kan underlätta i arbetet. Det handlar inte om att det finna vattentäta skott mellan olika nivåer, men det kan vara hjälpsamt att tänka i nivåer då det kan påverka både behandlingsupplägg och förväntat resultat.

Samsjuklighet
Vill du lära dig att arbeta med samsjuklighet?
Vad är samsjuklighet?
Samsjuklighet är vanligt
Varför uppstår samsjuklighet?
Vilka former av samsjuklighet är vanliga?

Behandling vid samsjuklighet
Hur kan behandling vid samsjuklighet utformas?
Vad innebär samsjuklighet i det praktiska arbetet?
Samordning är en viktig del
Material om samsjuklighet
Denna praktiska arbetsbok kan användas som stöd inför mötet med personer med samsjuklighet.
Med ett sammanfattat stödmaterial kan du få hjälp att tillsammans med den andra personen, hitta styrkor, mål och värderingar att sträva efter.
Vill du ha tillgång till mer material?
Registrera ett kostnadsfritt konto och få tillgång mer material som exempelvis arbetsblad till klient, modeller och övningar.
Relaterade områden
Återfallsprevention (ÅP)
Återfallsprevention ger konkreta verktyg för att förstå och hantera situationer som ökar risken för återfall. Vid samsjuklighet kan arbetet behöva anpassas efter samtidig psykisk ohälsa och personens övriga förutsättningar.
Motiverande samtal (MI)
Motiverande samtal är ett personcentrerat förhållningssätt för samtal om förändring. MI kan användas för att stärka motivation och delaktighet när en person exempelvis behöver förändra alkohol- eller drogvanor samtidigt som andra svårigheter finns.
Implementering
Kunskaper som aldrig används gör ingen skillnad. Implementering är det mest avgörande och samtidigt också något som ofta underskattas. En utbildning är bara ett utav flera avgörande steg som behövs för att lyckas.
Fördjupa din kunskap om samsjuklighet
Att arbeta med samsjuklighet kräver kunskap om både skadligt bruk och beroende, psykisk ohälsa och hur olika problem påverkar varandra. I SMART:s utbildning får du kunskap och praktiska verktyg för att arbeta med behandling vid samsjuklighet och anpassa arbetet efter personens behov och förutsättningar.
Vanliga frågor (FAQ)
- 1.
Samsjuklighet innebär att en person har två eller flera sjukdomar eller tillstånd samtidigt. Inom beroendeområdet används begreppet ofta när skadligt bruk eller beroende förekommer tillsammans med psykisk ohälsa eller andra psykiatriska tillstånd.
- 2.
Dubbeldiagnos används ofta när en person samtidigt har ett beroendetillstånd och ett annat psykiatriskt tillstånd. Samsjuklighet är ett bredare begrepp och kan omfatta flera samtidiga sjukdomar eller tillstånd.
- 3.
Samsjuklighet är vanligt. Ungefär hälften av vuxna med skadligt bruk eller beroende har samtidigt en annan psykiatrisk diagnos. Förekomsten varierar beroende på vilka grupper och tillstånd man studerar.
- 4.
Vanliga exempel är depression, ångest, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, PTSD, bipolär sjukdom, psykossjukdom och personlighetssyndrom. Flera tillstånd kan också förekomma samtidigt.
- 5.
ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsvariationer kan påverka exempelvis impulskontroll, planering och känsloreglering. Det kan öka sårbarheten för problem med alkohol eller droger och samtidigt innebära att behandling behöver anpassas efter personens förutsättningar.
- 6.
Behandlingen behöver anpassas efter personens samlade behov och kan innehålla flera olika insatser, exempelvis KBT, motiverande samtal (MI), ACT och återfallsprevention. Vid samsjuklighet är det viktigt att inte behandla problemen helt isolerade från varandra.
- 7.
Samtidig behandling innebär att både beroendeproblematiken och den psykiska ohälsan behandlas parallellt. Integrerad behandling innebär att insatserna dessutom hålls samman och planeras utifrån en gemensam förståelse av personens behov.
- 8.
Det beror på vilka tillstånd och svårigheter personen har. Vissa problem kan minska kraftigt eller försvinna, medan andra kan vara långvariga. Behandlingen kan då handla om att minska symtom och skadligt bruk, förbättra funktionsförmågan och skapa bättre förutsättningar för ett fungerande och meningsfullt liv.
- 9.
ersoner med samsjuklighet kan behöva stöd och behandling från flera verksamheter, exempelvis socialtjänst, beroendevård och psykiatri. Ansvarsfördelningen beror på vilka behov personen har och hur vården och stödet är organiserade, vilket gör samordning mellan verksamheterna särskilt viktig.
- 10.
Samsjuklighetsreformen syftar till att skapa en mer sammanhållen och personcentrerad vård för personer med både skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Reformen innebär bland annat förändringar i ansvarsfördelningen mellan regioner och kommuner, med planerat ikraftträdande den 1 januari 2028.
Relaterade artiklar
Laddar bloggposter…