Kategoriarkiv: Nyheter

Mentalisering och psykisk ohälsa hos ungdomar

Mentalisering är en förutsättning för att fungera med andra människor. Allt för att göra vårt inre och andras liv begripligt. Om hur, när och varför finns att läsa i Mentalisering och psykisk ohälsa hos ungdomar skriven av Veronika Keri och Maria Wiwe.

I boken finns även fina exempel på samtal mellan behandlare och ungdom/klient som visar hur man kan kan använda sig av det mentaliseringsbaserade arbetssättet i behandlingssammanhang.

Adaptering av ART till olika målgrupper – Flickor

Johan Björkehed, har arbetat inom SiS sedan 2003, utbildad Steg 1 KBT terapuet och ART-master trainer sen 2008. Är en av de nationella utbildarna som arbetar inom myndigheten med ART. Sitter med i styrelsen för Prepsec internationall och Prepsec Sverige.

Att anpassa Aggression Replacement Training (ART) till olika grupper är väsentligt, metoden behöver individualiseras för att bästa resultat ska kunna uppnås. Olika individer har olika behov och det är en av anledningarna till att gruppbaserade metoder också behöver anpassas till individen.

Att utgå från funktionella analyser är ett sätt att ta reda på vad den enskilde har för specifika behov. Om vi ska ta jämförelsen mellan pojkar och flickor går det att peka på ett par skillnader.

Flickors aggressivitet är oftare mer kopplat till relationell ilska och indirekt aggressivitet. Att ilskan går ut över familj eller vänner och att den indirekta mer är riktad mot att frysa ur, mobba sprida rykten eller att exkludera andra från kalas eller lekar i skolan.

Det behöver också ske en anpassning av sociala färdigheter riktade mot flickor och deras behov. Att utveckla sociala och relationsbyggande färdigheter är viktigt framförallt för att stärka banden till familjen och de i nära relation.

Att utveckla och stärka självkänslan är också nödvändigt och även att arbeta med högriskbeteenden som självskadebeteenden. Att anpassa de moraliska dilemman som gruppen ska arbeta med så att de passar för flickor är också angeläget.

Att de tar upp problem som flickor möter och inte är skapade ur ett pojkperspektiv. Många dilemman behöver vara kopplade till just relationella problem och karaktärsdragen ska stärka en positiv kvinnlig utveckling. Att anpassa metoder till olika målgrupper är centralt, det leder till ökad delaktighet och även förhoppningsvis fler lyckade behandlingar!

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Med klienten i förarsätet

Jag är en ganska lösningsfokuserad Skånsk Socionom som efter 25 år som medlevare och 20 år som HVB-föreståndare nu driver ett eget utbildningsföretag, Waitong Utbildning, och har valt att specialisera mig på FIT, ADAD, Lösningsfokus, HVB och Ledarskap.

Är du till hjälp? Vet du vad dina klienter tycker? Kan du tolka dina klienters feedback? För mig har lösningen varit FIT, Feedback Informed Treatment.

Vår bransch blir inte bättre trots mer kunskap och fler metoder. Detta har säkert många orsaker men jag tror att det till stor del beror på att vi fortfarande inte är tillräckligt bra på att vare sig lyssna på klienterna, förstå dem eller att ha koll på effekterna av vårt arbete.

Om vi ska bli bättre på att hjälpa våra klienter så är steg ett att vi får koll, i realtid; på hur bra vi är idag, vad vi är bra på, när vi är till hjälp och när vi inte är till hjälp. Steg två är att vi får koll på klienternas relation till oss eftersom det är den starkaste påverkbara faktorn för att utfallet. Steg tre är att vi hittar olika strategier för att åtgärda de problem som dyker upp i steg ett och två. Steg fyra är att vi verkligen på arbetsplatsen skapar möjligheter för reflektion, träning och meningsfull handledning bland annat genom Deliberate Practise.

FIT är ett evidensbaserat system för att mäta effekt och relationen till behandlaren på gjorda insatser med hjälp av klientfeedback. Det är ett förhållningssätt för att öka behandlarens effektivitet oavsett yrke, arbetsplats och metod. Systemet bygger på enbart åtta frågor, fördelat på två instrument, ORS-SRS, som beskrivs så här i Socialstyrelsens metodguide.

Du hittar mer om FIT och dess forskningsstöd på ICCE:s, Scott Millers och min hemsida.

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Feedback-informerad terapi, FIT

Vad är verksamt i terapi är väl en fråga vi alla som arbetar med behandling vid något tillfälle ställer oss. Hur är jag som terapeut är kanske ytterligare en viktig fråga eller reflektion.

Hur kan jag veta att jag gör rätt  ”saker” och hur upplever klienten terapin… och mig som terapeut?

Att skapa den feedbackkultur som skulle kunna ge mig en fingervisning finns beskriven i boken ” Feedback-informerad terapi, FIT” av Scott D Miller och Bob Bertolino. Författarna presenterar en metod där man på ett regelbundet och formaliserat sätt kan få feedback från klienten kring allians och behandlingsresultat.

FIT är ett användarvänligt instrument och fungerar väl i vardagsarbetet med klienter.

MI i Murmansk

Yvonne Bergmark Bröske, Leg sjuksköterska. Egen företagare sedan 32 år med inriktning projekt, utbildning/handledning, nationellt och internationellt. Tobakspreventions/tobaksavvänjningsexpert sedan 1979. Från 1994 arbetat som handledare och utbildare i Motiverande Samtal (MI). TNT för snart 11 år sedan. Har erfarenhet av att utbilda i MI i Ryssland, Sydafrika m fl länder.

Under åren 2001 – 2009 var jag projektledare för ett Östeuropakommitté/SIDA-projekt i Murmansk län. Uppdraget var i samarbete med Norrbottens läns Landsting och Murmansk Hälsodepartement att stötta arbetet med att utveckla vårdcentraler över hela länet.

Vi besökte VC, träffade läkare, sjuksköterskor och annan personal som skulle bli verksamma på VC. Vi höll i seminarier där vi delade kunskap i bl a livsstilssjukdomar, beroende, missbruk
mm.

Det stora problemet som alla upplevde var att de hade god kunskap om olika diagnoser och behandling. I behandlingen ingick också att ge råd till patienterna, men patienterna gjorde inte som de sa. Sjukvården var auktoritär, men ändå följde inte patienterna råden. De hade vetskap om vad MI innebar och ville pröva om det skulle fungera på patienterna.

MI togs in som en del i seminarierna, knutet till ämnet som just då togs upp, alltså en kortare utbildning i MI i detta sammanhang.
Personalen på VC var entusiastiska och det utvecklades till 3-dagaras grundutbildning i MI.

När vi avslutade projektet var 34 VC i gång runt hela länet. Personalen var utbildad i MI och arbetade med detta. Patienterna som från början var mycket skeptiska och tyckte att doktorn skulle bestämma, insåg ganska snabbt att deras ansvar och samarbete med doktor och annan personal på VC gav bestående positiva resultat.

En lärdom för mig var också samarbetet med tolkarna. De lärde sig hur jag uttryckte mig, översatte mina OH-bilder till ryska och vi hade ett fantastiskt samarbete som haft stor betydelse för mig. Det stämmer väl överens med de kunskaper som Liria Ortiz lär ut om detta.

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.