Bengt Andersson, har en fil kand med psykologi som huvudämne. Därtill en steg 1 utbildning med psykodynamisk inriktning, KBT grund och är utbildad Marte meo terapeut. ART-tränare och mastertrainer (utbildare) och den senaste kursen i MBT (mentaliseringsbaserad terapi via Karolinska Institutet i Stockholm). Tillsammans med sin fru Gunilla driver Bengt Relationskompaniet Åhus AB vid sidan av våra anställningar. Där Gunilla företrädesvis arbetar mest med parrelationer.

MI fick jag i början på 2000 talet god insyn i då jag arbetade tillsammans med Eva-Lott Jönsson i ett utbildningsprojekt via kriminalvården. Förändringshjulet som Prochaska och DiClemente utvecklat har intresserat mig mycket och följt med mig i mina möten med människor som kurator eller på behandlingshem och i kriminalvården. Att det är arv och miljö som påverkar oss fick mig ändå att bli mera nyfiken på just miljö. Vilken anknytningsstil har personen som jag arbetar med just nu? Innebär det att jag ska tänka lite annorlunda om personen är trygg eller otrygg i sin anknytning? Min förmåga att mentalisera påverkar väldigt mycket min förmåga att skapa och behålla goda relationer. Att stimulera och skapa möjligheterna till att förstå och utveckla  mentaliseringsförmågan är en central del i arbetet med människor, tänker jag.

Via mitt arbete på ett HVB hem kommer jag i kontakt med mammor/pappor som placeras med sitt eller sina barn, på utredning eller behandling. Få förmånen att möta och på nära håll se samspelet och hur det visar sig i föräldraskapet. Hur man kan förstå och stödja denna så viktiga förälder – barn relation är svårt, spännande och fantastiskt! Att baka bullar tillsammans och få dagliga och trygga rutiner att fungera. Förstå och sätta gränser med kärlek och som är anpassade till barnets ålder och utvecklingsnivå. Ja listan kan göras lång men det är ju just frågan: Hur skall man göra för att komma in eller tillbaka till ett harmoniskt och kärleksfullt liv? Ibland är det med livet som ordspråket: ”Man ser inte skogen för alla träden”.

Här finns ett boktips om mentalisering!

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Kim’s professional career spanned 40 years, working with youth in Quebec, Canada.  She is co-author of Family TIES: A Family-Based Intervention to Compliment Prepare, ART, and TIES Youth Groups and Problem Solving Training: Prepare Curriculum Implementation Guide (Research Press).  Kim is the past-President of PREPSEC International and enjoys a re-purposed life in St Sauveur, Quebec.

Texten finns på på svenska längre ned…

I was a youth care worker for over 40 years and, I must admit, that there were days that took effort to not become apathetic.  However, I made that effort each time as I knew that the youth and staff I worked with deserved it and so did I.

As a trainer and program coordinator of the PREPARE Curriculum (Research Press), I was not invisible and could be sure that the “hypocrisy police” were ever present: I needed to practice anger regulation, model pro-social skills, and make decisions that followed an honorable moral compass. 

In the majority of Social Emotional Learning modules taught today, we ask our students to go home and practice what they have learned.  That is a fine goal but every aspect of their learning is practice, beginning when they walk into the room until long after they leave.  Our lessons need to captivate their interest by connecting to what matters in each of their lives, opening up possibilities to adjust their thinking when/if they can.  In order to do this effectively, we have to believe in what we teach and model this in and out of the “classroom”.

This means, as facilitators, we must integrate all we teach into our own lives.  When a challenging situation presents itself, one should practice Problem Solving and first stop and think. This can be followed by regulating emotions, practicing Anger Control as one takes a deep breath and uses PHEW as a reminder to be:

Patient
Helpful
Empathetic
Walk the Walk

Further reading: The Prepare Curriculum, Teaching Prosocial Competencies, Revised Edition, Dr Arnold P. Goldstein, Research Press, Champaign, IL, USA

Texten på svenska…

Jag var arbetade med ungdomar i över 40 år och jag måste erkänna att det fanns dagar som krävde ansträngning för att inte bli apatisk. Men jag gjorde en extra insats varje gång eftersom jag visste att ungdomarna och personalen jag arbetade med förtjänade det men även jag själv.

Som tränare och programsamordnare för PREPARE Curriculum (Research Press) var jag inte osynlig och kunde vara säker på att “hycklerpolisen” alltid var närvarande: jag behövde öva på ilskereglering, modellera prosociala färdigheter och fatta beslut som följde en moralisk kompass.

I de flesta moduler för socialt emotionellt lärande som lärs ut idag ber vi våra elever att gå hem och öva på det de har lärt sig. Det är ett bra mål men varje aspekt av deras inlärning är övning, som börjar när de går in i rummet tills långt efter att de lämnat. Våra lektioner måste fånga deras intresse genom att relatera till det som är viktigt i var och en av deras liv och öppna upp möjligheter att justera deras tänkande när/om de kan. För att göra detta effektivt måste vi tro på vad vi lär ut och modellera det i och utanför “klassrummet”.

Detta innebär att vi som behandlare måste integrera allt vi lär ut i våra egna liv. När en utmanande situation uppstår bör man öva på problemlösning och först stanna upp och tänka efter. Detta kan följas av att reglera känslor, öva ilskekontroll när man tar ett djupt andetag och vara en klok förebild, och använda VETA som en påminnelse om att vara:

Välvillig
Empatisk
Tålmodig
Agera förebild

Läs mer: The Prepare Curriculum, Teaching Prosocial Competencies, Revised Edition, Dr Arnold P. Goldstein, Research Press, Champaign, IL, USA

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Johan Björkehed, har arbetat inom SiS sedan 2003, utbildad Steg 1 KBT terapuet och ART-master trainer sen 2008. Är en av de nationella utbildarna som arbetar inom myndigheten med ART. Sitter med i styrelsen för Prepsec internationall och Prepsec Sverige.

Att anpassa Aggression Replacement Training (ART) till olika grupper är väsentligt, metoden behöver individualiseras för att bästa resultat ska kunna uppnås. Olika individer har olika behov och det är en av anledningarna till att gruppbaserade metoder också behöver anpassas till individen.

Att utgå från funktionella analyser är ett sätt att ta reda på vad den enskilde har för specifika behov. Om vi ska ta jämförelsen mellan pojkar och flickor går det att peka på ett par skillnader.

Flickors aggressivitet är oftare mer kopplat till relationell ilska och indirekt aggressivitet. Att ilskan går ut över familj eller vänner och att den indirekta mer är riktad mot att frysa ur, mobba sprida rykten eller att exkludera andra från kalas eller lekar i skolan.

Det behöver också ske en anpassning av sociala färdigheter riktade mot flickor och deras behov. Att utveckla sociala och relationsbyggande färdigheter är viktigt framförallt för att stärka banden till familjen och de i nära relation.

Att utveckla och stärka självkänslan är också nödvändigt och även att arbeta med högriskbeteenden som självskadebeteenden. Att anpassa de moraliska dilemman som gruppen ska arbeta med så att de passar för flickor är också angeläget.

Att de tar upp problem som flickor möter och inte är skapade ur ett pojkperspektiv. Många dilemman behöver vara kopplade till just relationella problem och karaktärsdragen ska stärka en positiv kvinnlig utveckling. Att anpassa metoder till olika målgrupper är centralt, det leder till ökad delaktighet och även förhoppningsvis fler lyckade behandlingar!

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Jag är en ganska lösningsfokuserad Skånsk Socionom som efter 25 år som medlevare och 20 år som HVB-föreståndare nu driver ett eget utbildningsföretag, Waitong Utbildning, och har valt att specialisera mig på FIT, ADAD, Lösningsfokus, HVB och Ledarskap.

Är du till hjälp? Vet du vad dina klienter tycker? Kan du tolka dina klienters feedback? För mig har lösningen varit FIT, Feedback Informed Treatment.

Vår bransch blir inte bättre trots mer kunskap och fler metoder. Detta har säkert många orsaker men jag tror att det till stor del beror på att vi fortfarande inte är tillräckligt bra på att vare sig lyssna på klienterna, förstå dem eller att ha koll på effekterna av vårt arbete.

Om vi ska bli bättre på att hjälpa våra klienter så är steg ett att vi får koll, i realtid; på hur bra vi är idag, vad vi är bra på, när vi är till hjälp och när vi inte är till hjälp. Steg två är att vi får koll på klienternas relation till oss eftersom det är den starkaste påverkbara faktorn för att utfallet. Steg tre är att vi hittar olika strategier för att åtgärda de problem som dyker upp i steg ett och två. Steg fyra är att vi verkligen på arbetsplatsen skapar möjligheter för reflektion, träning och meningsfull handledning bland annat genom Deliberate Practise.

FIT är ett evidensbaserat system för att mäta effekt och relationen till behandlaren på gjorda insatser med hjälp av klientfeedback. Det är ett förhållningssätt för att öka behandlarens effektivitet oavsett yrke, arbetsplats och metod. Systemet bygger på enbart åtta frågor, fördelat på två instrument, ORS-SRS, som beskrivs så här i Socialstyrelsens metodguide.

Du hittar mer om FIT och dess forskningsstöd på ICCE:s, Scott Millers och min hemsida.

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Yvonne Bergmark Bröske, Leg sjuksköterska. Egen företagare sedan 32 år med inriktning projekt, utbildning/handledning, nationellt och internationellt. Tobakspreventions/tobaksavvänjningsexpert sedan 1979. Från 1994 arbetat som handledare och utbildare i Motiverande Samtal (MI). TNT för snart 11 år sedan. Har erfarenhet av att utbilda i MI i Ryssland, Sydafrika m fl länder.

Under åren 2001 – 2009 var jag projektledare för ett Östeuropakommitté/SIDA-projekt i Murmansk län. Uppdraget var i samarbete med Norrbottens läns Landsting och Murmansk Hälsodepartement att stötta arbetet med att utveckla vårdcentraler över hela länet.

Vi besökte VC, träffade läkare, sjuksköterskor och annan personal som skulle bli verksamma på VC. Vi höll i seminarier där vi delade kunskap i bl a livsstilssjukdomar, beroende, missbruk
mm.

Det stora problemet som alla upplevde var att de hade god kunskap om olika diagnoser och behandling. I behandlingen ingick också att ge råd till patienterna, men patienterna gjorde inte som de sa. Sjukvården var auktoritär, men ändå följde inte patienterna råden. De hade vetskap om vad MI innebar och ville pröva om det skulle fungera på patienterna.

MI togs in som en del i seminarierna, knutet till ämnet som just då togs upp, alltså en kortare utbildning i MI i detta sammanhang.
Personalen på VC var entusiastiska och det utvecklades till 3-dagaras grundutbildning i MI.

När vi avslutade projektet var 34 VC i gång runt hela länet. Personalen var utbildad i MI och arbetade med detta. Patienterna som från början var mycket skeptiska och tyckte att doktorn skulle bestämma, insåg ganska snabbt att deras ansvar och samarbete med doktor och annan personal på VC gav bestående positiva resultat.

En lärdom för mig var också samarbetet med tolkarna. De lärde sig hur jag uttryckte mig, översatte mina OH-bilder till ryska och vi hade ett fantastiskt samarbete som haft stor betydelse för mig. Det stämmer väl överens med de kunskaper som Liria Ortiz lär ut om detta.

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!