Kategoriarkiv: 250 ord

Adaptering av ART till olika målgrupper – Flickor

Johan Björkehed, har arbetat inom SiS sedan 2003, utbildad Steg 1 KBT terapuet och ART-master trainer sen 2008. Är en av de nationella utbildarna som arbetar inom myndigheten med ART. Sitter med i styrelsen för Prepsec internationall och Prepsec Sverige.

Att anpassa Aggression Replacement Training (ART) till olika grupper är väsentligt, metoden behöver individualiseras för att bästa resultat ska kunna uppnås. Olika individer har olika behov och det är en av anledningarna till att gruppbaserade metoder också behöver anpassas till individen.

Att utgå från funktionella analyser är ett sätt att ta reda på vad den enskilde har för specifika behov. Om vi ska ta jämförelsen mellan pojkar och flickor går det att peka på ett par skillnader.

Flickors aggressivitet är oftare mer kopplat till relationell ilska och indirekt aggressivitet. Att ilskan går ut över familj eller vänner och att den indirekta mer är riktad mot att frysa ur, mobba sprida rykten eller att exkludera andra från kalas eller lekar i skolan.

Det behöver också ske en anpassning av sociala färdigheter riktade mot flickor och deras behov. Att utveckla sociala och relationsbyggande färdigheter är viktigt framförallt för att stärka banden till familjen och de i nära relation.

Att utveckla och stärka självkänslan är också nödvändigt och även att arbeta med högriskbeteenden som självskadebeteenden. Att anpassa de moraliska dilemman som gruppen ska arbeta med så att de passar för flickor är också angeläget.

Att de tar upp problem som flickor möter och inte är skapade ur ett pojkperspektiv. Många dilemman behöver vara kopplade till just relationella problem och karaktärsdragen ska stärka en positiv kvinnlig utveckling. Att anpassa metoder till olika målgrupper är centralt, det leder till ökad delaktighet och även förhoppningsvis fler lyckade behandlingar!

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Med klienten i förarsätet

Jag är en ganska lösningsfokuserad Skånsk Socionom som efter 25 år som medlevare och 20 år som HVB-föreståndare nu driver ett eget utbildningsföretag, Waitong Utbildning, och har valt att specialisera mig på FIT, ADAD, Lösningsfokus, HVB och Ledarskap.

Är du till hjälp? Vet du vad dina klienter tycker? Kan du tolka dina klienters feedback? För mig har lösningen varit FIT, Feedback Informed Treatment.

Vår bransch blir inte bättre trots mer kunskap och fler metoder. Detta har säkert många orsaker men jag tror att det till stor del beror på att vi fortfarande inte är tillräckligt bra på att vare sig lyssna på klienterna, förstå dem eller att ha koll på effekterna av vårt arbete.

Om vi ska bli bättre på att hjälpa våra klienter så är steg ett att vi får koll, i realtid; på hur bra vi är idag, vad vi är bra på, när vi är till hjälp och när vi inte är till hjälp. Steg två är att vi får koll på klienternas relation till oss eftersom det är den starkaste påverkbara faktorn för att utfallet. Steg tre är att vi hittar olika strategier för att åtgärda de problem som dyker upp i steg ett och två. Steg fyra är att vi verkligen på arbetsplatsen skapar möjligheter för reflektion, träning och meningsfull handledning bland annat genom Deliberate Practise.

FIT är ett evidensbaserat system för att mäta effekt och relationen till behandlaren på gjorda insatser med hjälp av klientfeedback. Det är ett förhållningssätt för att öka behandlarens effektivitet oavsett yrke, arbetsplats och metod. Systemet bygger på enbart åtta frågor, fördelat på två instrument, ORS-SRS, som beskrivs så här i Socialstyrelsens metodguide.

Du hittar mer om FIT och dess forskningsstöd på ICCE:s, Scott Millers och min hemsida.

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

MI i Murmansk

Yvonne Bergmark Bröske, Leg sjuksköterska. Egen företagare sedan 32 år med inriktning projekt, utbildning/handledning, nationellt och internationellt. Tobakspreventions/tobaksavvänjningsexpert sedan 1979. Från 1994 arbetat som handledare och utbildare i Motiverande Samtal (MI). TNT för snart 11 år sedan. Har erfarenhet av att utbilda i MI i Ryssland, Sydafrika m fl länder.

Under åren 2001 – 2009 var jag projektledare för ett Östeuropakommitté/SIDA-projekt i Murmansk län. Uppdraget var i samarbete med Norrbottens läns Landsting och Murmansk Hälsodepartement att stötta arbetet med att utveckla vårdcentraler över hela länet.

Vi besökte VC, träffade läkare, sjuksköterskor och annan personal som skulle bli verksamma på VC. Vi höll i seminarier där vi delade kunskap i bl a livsstilssjukdomar, beroende, missbruk
mm.

Det stora problemet som alla upplevde var att de hade god kunskap om olika diagnoser och behandling. I behandlingen ingick också att ge råd till patienterna, men patienterna gjorde inte som de sa. Sjukvården var auktoritär, men ändå följde inte patienterna råden. De hade vetskap om vad MI innebar och ville pröva om det skulle fungera på patienterna.

MI togs in som en del i seminarierna, knutet till ämnet som just då togs upp, alltså en kortare utbildning i MI i detta sammanhang.
Personalen på VC var entusiastiska och det utvecklades till 3-dagaras grundutbildning i MI.

När vi avslutade projektet var 34 VC i gång runt hela länet. Personalen var utbildad i MI och arbetade med detta. Patienterna som från början var mycket skeptiska och tyckte att doktorn skulle bestämma, insåg ganska snabbt att deras ansvar och samarbete med doktor och annan personal på VC gav bestående positiva resultat.

En lärdom för mig var också samarbetet med tolkarna. De lärde sig hur jag uttryckte mig, översatte mina OH-bilder till ryska och vi hade ett fantastiskt samarbete som haft stor betydelse för mig. Det stämmer väl överens med de kunskaper som Liria Ortiz lär ut om detta.

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Npf-Family

Erika Carlström, utbildad Kvalificerad Behandlingspedagog. Jobbar inom Humana som Behandlingspedagog, grundare av Npf-Family och samtidigt en Npf-mamma.
(npf = neuroprykiatriska funktionsvariationer)

Efter att jag utbildat mig inom MI förändrades hela mitt arbetssätt på ett väldigt positivt sätt. Jag upptäckte en tydlig struktur i samtalet där en röd linje hölls och klienterna blev själva förvånade över deras förändringsprat. Arbetssättet borde vara en grund i de flesta yrken där arbete med människor förekommer. I många fall är MI en bra grund för ett strukturerat samtal men inom mitt yrke upptäckte jag också hur svårt det kunde vara att arbeta med MI.

Den målgrupp jag uppfattat som mest utmanande är personer med funktionsvariationer. Med min egna dotter som har intellektuell funktionsnedsättning, autistiska symtom tror jag inte att MI går att använda fullt ut. I hennes fall fungerar oftast inte frågor, utan man får arbeta på ett helt annat sätt.

När det kommer till Npf, är det ofta individer som kontaktar mig via sociala medier, men även fd skolkamrater och kollegor för de vet hur jag arbetar och de värdesätter min kompetens som behandlingspedagog.

Npf är lite mer mitt expertisområde… Jag grundade Npf-Family för stöd kring funktionsvariationer. Personer med npf är en utsatt målgrupp i samhället. Men även föräldrarna blir exkluderade. Npf-Family erbjuder föreläsningar, utbildningar och föräldrastöd till föräldrar till barn med npf.

Visionen är att stärka målgruppen och sprida mer kunskap inom alla professioner men också i samhället. Den möjlighet jag har fått att arbeta med utsatta individer gör att mitt driv för ett mer jämlikt samhälle ökat! Med mer erfarenhet och kunskap blir det mer spännande att arbeta med människor och se dess utveckling och förändring.

Läs mer om Npf-Family här: https://npf-family.webnode.se/

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Alle taler om god ledelse, men hvad er det?

Anette Søgaard Nielsen, professor i klinisk alkoholbehandlingsforskning vid Syddanmarks universitet, Danmark, och tidigare chef för Alkoholbehandling i Fyns län och Odense kommun. Medlem av Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT) sedan 1997. Författare till en rad böcker och vetenskapliga artiklar, inklusive några om MI.

Texten finns på på svenska längre ned…

Når noget ikke fungerer i organisationer eller sektorer, er det ledelsen, man fokuserer på. Men hvad er god ledelse egentlig og hvordan bliver man en god leder?

Lederens opgaver

Det er lederens opgave at alle i organisationen er klar over, hvorfor organisationen eksisterer, hvorfor alle går på arbejde og hvad man arbejder hen imod.

Det er lederens opgave at overse, at arbejdet bliver gjort godt; det er lederens opgave, der leder og fordeler arbejdet.

Lederen skal give feedback, støtte og motivere personalet.

Implementering og motivation er helt centrale opgaver for en leder. Lederen skal tilpasse organisationens arbejde, gennemføre ændringer, løbende motivere medarbejderne til forandring og sikre, at forandringen implementeres godt.

Hvad kræves af en leder?

For at kunne lykkes med alle disse opgaver, kræver det gode lederegenskaber. Mange ledere tror, at en leder blot skal være handlekraftig og kunne gøre ting tydeligt. Men den allervigtigste egenskab for en leder er evnen til at lytte: lytte til medarbejderen og lytte til organisationen som sådan.

Hvordan lytter man til sin medarbejder og organisation – og hvordan leder man til forandring?

Når det handler om at lytte og motivere medarbejdere og organisation, kan lederen finde gode redskaber i Motivational Interviewing (MI). I vores nye bog Marschall & Søgaard Nielsen: Motiverande samtal för chefer, Studentlitteratur, 2021 beskriver vi, hvordan MI kan være hjælpsomt for ledere, der gerne vil hjælpe både medarbejdere og organisation til kontinuerligt være sin bedste udgave af sig selv. MI kan ikke løse alle problemer i organisationer, men både ånden i MI, og de konkrete samtaletekniske redskaber, kan hjælpe lederen til at varetage sit lederskab i mange af de situationer, der ellers kan være udfordrende

Texten på svenska…

När något inte fungerar i organisationer eller sektorer är det ledningen man fokuserar på. Men vad är bra ledarskap egentligen och hur blir man en bra ledare?

Chefens uppgifter

Det är chefens uppgift att se till alla i organisationen är medvetna om varför organisationen finns, varför alla går till jobbet och vad man jobbar mot.

Det är chefens uppgift att överse att arbetet utförs väl; det är chefen som leder och fördelar arbetet. Chefen ska ge feedback, stödja och motivera personalen.

Genomförande och motivation är helt centrala uppgifter för en chef. Chefen ska anpassa organisationens arbete, genomföra förändringar, kontinuerligt motivera medarbetarna till förändring och se till att förändringen genomförs väl.

Vad krävs av en chef?

För att kunna lyckas med alla dessa uppgifter krävs goda ledaregenskaper. Många chefer tror att en ledare bara behöver vara proaktiv och kunna klargöra saker och ting. Men den viktigaste egenskapen hos en ledare är förmågan att lyssna: lyssna på medarbetaren och lyssna på organisationen som sådan.

Hur lyssnar du på din medarbetare och organisation – och hur leder du till förändring?

När det kommer till att lyssna och motivera medarbetarna och organisationen kan ledaren hitta bra verktyg inom Motivational Interviewing (MI). I vår nya bok Marschall & Søgaard Nielsen: Motiverande samtal för chefer, Studentlitteratur, 2021, beskriver vi hur MI kan vara till hjälp för chefer som vill hjälpa både medarbetare och organisationen att kontinuerligt vara sin bästa version av sig själv. MI kan inte lösa alla problem i organisationer, men både andan i MI, och de konkreta samtalsteknikerna, kan hjälpa chefen att ta hand om sitt ledarskap i många av de situationer som annars kan vara utmanande.

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.