Erika Carlström, utbildad Kvalificerad Behandlingspedagog. Jobbar inom Humana som Behandlingspedagog, grundare av Npf-Family och samtidigt en Npf-mamma. (npf = neuroprykiatriska funktionsvariationer)
Efter att jag utbildat mig inom MI förändrades hela mitt arbetssätt på ett väldigt positivt sätt. Jag upptäckte en tydlig struktur i samtalet där en röd linje hölls och klienterna blev själva förvånade över deras förändringsprat. Arbetssättet borde vara en grund i de flesta yrken där arbete med människor förekommer. I många fall är MI en bra grund för ett strukturerat samtal men inom mitt yrke upptäckte jag också hur svårt det kunde vara att arbeta med MI.
Den målgrupp jag uppfattat som mest utmanande är personer med funktionsvariationer. Med min egna dotter som har intellektuell funktionsnedsättning, autistiska symtom tror jag inte att MI går att använda fullt ut. I hennes fall fungerar oftast inte frågor, utan man får arbeta på ett helt annat sätt.
När det kommer till Npf, är det ofta individer som kontaktar mig via sociala medier, men även fd skolkamrater och kollegor för de vet hur jag arbetar och de värdesätter min kompetens som behandlingspedagog.
Npf är lite mer mitt expertisområde… Jag grundade Npf-Family för stöd kring funktionsvariationer. Personer med npf är en utsatt målgrupp i samhället. Men även föräldrarna blir exkluderade. Npf-Family erbjuder föreläsningar, utbildningar och föräldrastöd till föräldrar till barn med npf.
Visionen är att stärka målgruppen och sprida mer kunskap inom alla professioner men också i samhället. Den möjlighet jag har fått att arbeta med utsatta individer gör att mitt driv för ett mer jämlikt samhälle ökat! Med mer erfarenhet och kunskap blir det mer spännande att arbeta med människor och se dess utveckling och förändring.
Anette Søgaard Nielsen, professor i klinisk alkoholbehandlingsforskning vid Syddanmarks universitet, Danmark, och tidigare chef för Alkoholbehandling i Fyns län och Odense kommun. Medlem av Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT) sedan 1997. Författare till en rad böcker och vetenskapliga artiklar, inklusive några om MI.
Texten finns på på svenska längre ned…
Når noget ikke fungerer i organisationer eller sektorer, er det ledelsen, man fokuserer på. Men hvad er god ledelse egentlig og hvordan bliver man en god leder?
Lederens opgaver
Det er lederens opgave at alle i organisationen er klar over, hvorfor organisationen eksisterer, hvorfor alle går på arbejde og hvad man arbejder hen imod.
Det er lederens opgave at overse, at arbejdet bliver gjort godt; det er lederens opgave, der leder og fordeler arbejdet.
Lederen skal give feedback, støtte og motivere personalet.
Implementering og motivation er helt centrale opgaver for en leder. Lederen skal tilpasse organisationens arbejde, gennemføre ændringer, løbende motivere medarbejderne til forandring og sikre, at forandringen implementeres godt.
Hvad kræves af en leder?
For at kunne lykkes med alle disse opgaver, kræver det gode lederegenskaber. Mange ledere tror, at en leder blot skal være handlekraftig og kunne gøre ting tydeligt. Men den allervigtigste egenskab for en leder er evnen til at lytte: lytte til medarbejderen og lytte til organisationen som sådan.
Hvordan lytter man til sin medarbejder og organisation – og hvordan leder man til forandring?
Når det handler om at lytte og motivere medarbejdere og organisation, kan lederen finde gode redskaber i Motivational Interviewing (MI). I vores nye bog Marschall & Søgaard Nielsen: Motiverande samtal för chefer, Studentlitteratur, 2021 beskriver vi, hvordan MI kan være hjælpsomt for ledere, der gerne vil hjælpe både medarbejdere og organisation til kontinuerligt være sin bedste udgave af sig selv. MI kan ikke løse alle problemer i organisationer, men både ånden i MI, og de konkrete samtaletekniske redskaber, kan hjælpe lederen til at varetage sit lederskab i mange af de situationer, der ellers kan være udfordrende
Texten på svenska…
När något inte fungerar i organisationer eller sektorer är det ledningen man fokuserar på. Men vad är bra ledarskap egentligen och hur blir man en bra ledare?
Chefens uppgifter
Det är chefens uppgift att se till alla i organisationen är medvetna om varför organisationen finns, varför alla går till jobbet och vad man jobbar mot.
Det är chefens uppgift att överse att arbetet utförs väl; det är chefen som leder och fördelar arbetet. Chefen ska ge feedback, stödja och motivera personalen.
Genomförande och motivation är helt centrala uppgifter för en chef. Chefen ska anpassa organisationens arbete, genomföra förändringar, kontinuerligt motivera medarbetarna till förändring och se till att förändringen genomförs väl.
Vad krävs av en chef?
För att kunna lyckas med alla dessa uppgifter krävs goda ledaregenskaper. Många chefer tror att en ledare bara behöver vara proaktiv och kunna klargöra saker och ting. Men den viktigaste egenskapen hos en ledare är förmågan att lyssna: lyssna på medarbetaren och lyssna på organisationen som sådan.
Hur lyssnar du på din medarbetare och organisation – och hur leder du till förändring?
När det kommer till att lyssna och motivera medarbetarna och organisationen kan ledaren hitta bra verktyg inom Motivational Interviewing (MI). I vår nya bok Marschall & Søgaard Nielsen: Motiverande samtal för chefer, Studentlitteratur, 2021, beskriver vi hur MI kan vara till hjälp för chefer som vill hjälpa både medarbetare och organisationen att kontinuerligt vara sin bästa version av sig själv. MI kan inte lösa alla problem i organisationer, men både andan i MI, och de konkreta samtalsteknikerna, kan hjälpa chefen att ta hand om sitt ledarskap i många av de situationer som annars kan vara utmanande.
Bengt Nilsson, MINT-medlem och Senior handläggare på Kriminalvårdens huvudkontor
Jag har arbetat många år inom Kriminalvården och där MI har varit en trogen följeslagare. Jag är medlem i MINT och har utbildat i MI under ca 15 års tid. Från utbildare har jag sedan några år succesivt glidit in i andra arbetsuppgifter på Kriminalvårdens HK. Bland annat ansvarar jag för vårt statsbidrag men även avtal för behandlingshem, stödboende mm där vi kan placera våra klienter i utslussning från fängelse eller genom kontraktsvård.
Så hur använder jag min kunskap i MI som Senior handläggare i dessa arbetsuppgifter? Kanske mer än jag egentligen tror! Statsbidrag är inte bara att läsa ansökningar om bidrag. Här handlar det om att etablera en förtroendefull relation med olika organisationer som vill göra insatser för våra klienter. Att lyssna aktivt i dessa möten och att ha klientens bästa i åtanke är centrala delar från MI:n som jag använder.
Om avtal får jag många frågor från både behandlingshem men även från egen personal. Här kommer jag på mig själv med att säga ”vad vet du själv om detta?” innan jag börjar förklara vad det nu handlar om och för att sedan avsluta med ”vad tänker du om detta nu?”. Att informera i dialog och tänka på hur information landar hos mottagaren är både respektfullt och tidsbesparande.
Både statsbidrag och avtal kan låta lite torrt och tråkigt och som möjligen ytterligare förstärks av titeln Senior handläggare. Men det är kanske MI som gör att detta snarare är ett område präglat av fina möten med fantastiska människor och som i förlängningen har hjälpt våra klienter till ett bättre liv.
Caisa Christensen, Socionom, steg 1 utbildad familjeterapeut med påbyggnad Funktionell Familjeterapi (FFT). Medlem i Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Arbetar idag 50% kliniskt som familjebehandlare inom öppenvården (IFO) samt 50% med utbildning och handledning i Motiverande samtal (MI) i Kumla Kommun.
Det är människans tillstånd att vara ofullkomlig, och vissa kämpar med brist på självmedkänsla som leder till en känsla av otillräcklighet.
Jag är en av dessa… även om jag allt oftare kommer ihåg att ta min medicin: Självmedkänsla!
Låt din inre röst bli din bästa vän! Byt kritik mot medkänsla. Var snäll mot dig själv och sluta kritisera dig själv. Bli vän med även de delar hos dig själv som du har svårt med. Sluta snacka skit om dig själv till dig själv och andra! Du duger! Du är mänsklig!
Självmedkänsla är MI-coachningens tema för hösten. Vi arbetar aktivt med olika delar i Kumla Kommun, där jag utbildar och handleder i samtalsmetoden och förhållningssättet MI. Vi har tidigare under året arbetat med Compassion, medkänsla för andra. Nu riktar vi fokus mot Selfcompassion, självmedkänsla.
Hur inverkar vår medkänsla och självmedkänsla på arbetet vi bedriver med klienter? …och hur inverkar den på våra relationer på arbetsplatsen?
Vid sidan av coachningen pågår utbildning av Socialförvaltningens 32 chefer, där även socialchefen deltar. Jag höll en 4 dagars grundutbildning i MI in Leadership and Organisation (MILO). Nu bygger vi på med fördjupningsutbildning för cheferna och fortsätter Implementering av MI i hela organisationen. Vi kommer arbeta med det fantastiska instrumentet Implementation Deck som framtagits av MINT-kollegorna Christina Näsholm och Tobias Sandberg.
Ett spännande arbete för att få ett gemensamt förhållningssätt i sann MI-anda. En orädd verksamhet där det är okej att misslyckas. A Fearless organisation med delaktighet och utvecklingsarbete i fokus. Mycket inspirerande!
Linda Ljunggren, Samtalsterapeut, Medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers), MINT Certifierad MI-tränare, författare till Motiverande samtal med kodning som verktyg, MI-utbildare på Merami AB.
Min väg in i Motiverande samtal blev genom bakdörren brukar jag säga. Av en slump fick jag tidigt upp intresset för kodning av MI-samtal. Jag började med att lära mig kodningsstrukturen för att därefter fördjupa mig i metoden. Ett vanligare inlärningsförfarande brukar nog vara tvärt om, det vill säga att lära sig metoden först och därefter eventuellt fördjupa sig med hjälp av kodningsinstrumentet.
Att koda ett MI-samtal innebär att man lyssnar på inspelade MI-samtal och med hjälp av en manual (utformad utifrån evidens kring MI) kategoriserar och skattar de olika MI-aktiviteter som samtalsutövaren gör.
I och med att kodning blev min ingång till MI har den alltid haft en central roll i mitt fortsatta arbete med MI. Kodningen finns i bakhuvudet när jag kliniskt formulerar mina dubbelsidiga reflektioner, till exempel kan jag tänka ”dämpa bibehållandetal-aktivitet” någonstans i mitt undermedvetna utan att knappt registrera tanken, den bara blir – automatiskt. Eller när jag utbildar i MI kan jag höra mig själv säga ”I engagerandeprocessen jobbar vi med de relationella komponenterna – att bygga ett gott partnerskap och visa empati”. Som en självklarhet kopplar jag till kodningsbegreppen. Eller när jag handleder ser jag nästan alla behandlaryttranden framför mig som i ett rutmönster kopplade till varandra utifrån kodningsmanualens alla regler och formler.
För mig har bakdörren till MI, via kodningen, varit som att först lära mig noterna för att senare hitta känslan. Ett koncept som råkat passa just mitt sätt vid inlärning. För andra kanske inlärningen är tvärtom, först hitta känslan för att senare börja koppla ihop det till noterna.
Vilken väg vi än tar när vi lär oss metoden, bakdörren, huvudentrén eller kanske gästingången, så har alla dörrar något inspirerande och utvecklande att erbjuda.
Jag är tacksam för min väg som blev genom bakdörren. Och samtidigt, så väldigt ödmjuk inför alla oss MI-tränare som får det fantastiska privilegiet att erbjuda våra deltagare så många olika dörrar in till MI-världen.
Desto fler MI-tränare vi är, desto fler olika dörrar har vi möjlighet att erbjuda! Inom en given ram för utbildningens kvalitet finns en oändlighet av variationer tack vare mångfalden av varje MI-tränares personliga nisch.
