Jennifer Ollis Blomqvist, BSc Psychology, MSW, Kognitivt beteendeinriktad coach och MI-utbildare/handledare.

Jennifer heter jag och jag är en kanadensare som har bott i Sverige i nästa halva mitt liv. När jag pluggade psykologi på universitetet blev jag mer och mer nyfiken på hur hjärnan fungerar och hur vi människor tänker samt hur det påverkar vårt beteende. Jag insåg direkt att jag ville arbeta med kriminellt beteende, missbruk och psykisk ohälsa.

Under många år som programledare inom Kriminalvården jobbade jag med vuxna klienter som mådde dåligt på olika sätt. Det blev tydligare och tydligare för mig hur väldigt långt det hade hunnit gå för mina klienter. De hade hunnit vara med om så otroligt mycket, levt så destruktivt och samlat på sig så många smärtsamma erfarenheter.

Detta inspirerade mig till att vilja göra någonting, skapa någonting för att kunna påverka INNAN det hinner gå så pass långt som det tyvärr faktiskt gör ibland. Ett frö började växa fram till att jag skulle använda min motivation, kunskap och erfarenhet till att påverka ungdomarnas situationer till det positiva. Kraften i snacket blev till som ett stöd för alla vuxna att kunna vara med att hjälpa till, i tid.

Vi vågar tillsammans för att alla vuxna spelar en viktig roll!

Vi behöver hjälpas åt för att påverka barn och ungdomarnas situation till det bättre. Min tanke är att vuxna innefattar alla myndiga människor runt ett barn eller en tonåring. Vuxna såsom föräldrar, mor/farföräldrar, moster/faster, morbror/farbror, bonusförälder, myndiga syskon, förälder till en kompis, tränare/coach, lärare, föreningsledare, granne med flera.

Resurser för viktiga vuxna runt tonåringar

Läs ett kapitel gratis ur min nya engelska bok Lighthouse Conversations. Being a Beacon for Teens här!

Håll ögonen öppna för den svenska översättningen som planeras till september 2021 och kommer lanseras under namnet Kraften i snacket med tonåringar.

E-kursen Lighthouse Conversations with Teens är skriven för alla vuxna med en viktig tonåring i sin närhet. Testa en modul gratis ur den engelska kursen här!

Håll ögonen öppna för den svenska översättningen som planeras till oktober 2021 och kommer lanseras under namnet Kraften i snacket – Effektfull kommunikation med tonåringar.

Häng på och var en trygg vuxen för en tonåring nära dig!

Länkar;
http://www.novovia.se
http://www.kraftenisnacket.se
http://www.lighthouseconversations.se

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Johanna Lätth. Leg psykolog, specialist i forensisk psykologi, arbetar på Kriminalvårdens huvudkontor. Arbetar med utbildning, handledning och utveckling av behandlingsprogram för brottsdömda.

Sexualbrott är en brottslighet med ett högt mörkertal, bara 10-20 procent av brotten uppskattas anmälas. Det är alltså få av de som utsätts som anmäler det som hänt. Även bland gärningspersoner, och potentiella gärningspersoner, kan det finnas stora hinder för att söka hjälp. Brottsligheten omgärdas av tabu, skam och rädsla för vad som kan hända om man berättar.

När man väl döms för ett sexualbrott finns det behandlingsprogram inom Kriminalvården för att motverka återfall i brott. Faktum är att få dömda återkommer till Kriminalvården dömda för ett nytt sexualbrott, under de tre första åren i samhället ligger siffran på två procent. Även här får man naturligtvis beakta mörkertal. Merparten av framtidens sexualbrottsdömda finns alltså inte inom Kriminalvården utan på andra platser i samhället. Vikten av att inte bara förebygga återfall utan också förhindra ett första brott är tydlig!

När en person med förhöjd risk att begå sexualbrott väl söker hjälp ställer det krav på professionella att kunna bemöta och behandla personen– vilket inte självklart är en enkel uppgift. Anledningen till att jag skrivit boken Sexualbrottets psykologi: Bemötande – Bedömning – Behandling är att den ska vara ett stöd i arbetet för alla professionella som möter klientgruppen. Min förhoppning är att den ska bidra med kunskap om gruppen men också om hur en riskreducerande insats kan utformas. Den är tänkt att kunna vara ett stöd för professionella i att hantera reaktioner hos en själv som arbetet kan väcka. Boken är riktad till alla er som vill vara med och motverka sexualbrott!

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Maria Högberg. Leg. Sjuksköterska, fil.kand. Idrottsvetenskap. 
Utbildar i MI, tobaksavvänjning och kost med inriktning på mat och beroendeproblematik.

Till min diabetesmottagning kom en kvinna med nedsatt immunförsvar. Hon hade skyhögt blodsocker men vägrade ta insulin. Min uppgift var att få henne att ändra inställning.

Vad kunde jag? Ny och oerfaren… Men jag hade min MI och började fundera på hur det kom sig att hon inte ville ta detta läkemedel trots att hon var så uppenbart sjuk?

Jag ställde frågan. Kvinnan började berätta att hennes syster, som bar samma sjukdom, hade gått bort pga att hon använt insulin.

Tankar…kan det kanske va så att hon använt samma nålar flera gånger om och att det varit orsaken till denna tragedi? Hörde på kvinnans brytning att hon kom från ett land som tidigare haft krig. Kanske hade man inte haft tillgång till engångsutrustning?

Är det ok för dig om jag frågar dig om din syster? Kan det ha varit så att hon använt nålarna till insulinet flera gånger?

Det hade systern och därför dött av blodförgiftning.

Jag bad därefter om lov att få informera om hur det skulle gå till om patienten någon gång ändå valde att ta insulin? Jag visade våra sterila engångsnålar och hur dessa användes.

“Nu vet du hur det går till idag om du skulle välja detta”.  Så avslutade jag besöket och när vi står precis vid dörren, säger kvinnan. “Jag gör det, jag tar insulin”.

Samtalet var ett resultat av MI. En metod som alla kan lära sig och som går att träna på. Evidensbaserat och mätbart. Varmt och individanpassat.

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Emma Claesdotter-Knutsson. Medicinsk doktor, överläkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri.

Fenomenet dataspelsberoende har tidigare framförallt diskuterats i populärvetenskapliga sammanhang men har de senaste åren etablerats som en problembeskrivning i medicinsk litteratur och i internationella diagnossystem.

Inom i synnerhet psykiatriska men även andra sjukvårdsverksamheter som upptar unga människor framträder dataspelsberoende som ett betydande kliniskt problem och fenomenet både betraktas och beskrivs idag i hög utsträckning som en diagnos.

I DSM-5 ingår även Internet gaming disorder men som en tentativ diagnos eftersom forskningsunderlaget ännu är otillräckligt för att diagnosen ska kunna användas på samma sätt som de etablerade (American Psychiatric Association, 2013).

Digitala spel som inte innefattar spel om pengar är vanligt förekommande bland tonåringar. Trots dataspelsberoendets aktualitet i både populärvetenskapliga och mer kliniska och vetenskapliga sammanhang, saknas studier både avseende prevalens (förekomst) samt av mer konkreta behandlingsförlopp vid dataspelsberoende och rena behandlingsstudier är nästintill obefintliga.

BUP Skåne har under våren 2021 påbörjat en behandlingsstudie i Återfallsprevention (ÅP) för spelberoende. Studien är en pilotstudie inför den randomiserade kontrollstudien (RCT) som startar hösten 2021. 

Vid varje öppenvårdsinrättning ska minst en tillsvidareanställd behandlare med kompetens i KBT och/eller ÅP få utbildning som är specifik för dataspelsbeteende och spelberoende i övrigt.

De patienter som uppfyller kriterier för dataspelsberoende (enligt tentativa forskningskriterier från det amerikanska diagnossystemet DSM-5) eller spelberoende avseende spel om pengar (enligt befintliga etablerade diagnoskriterier) erbjuds att ingå i en ÅP-baserad behandlingsinsats.

Tre månader efter avslutad behandling avseende spelbeteendet kommer behandlingsutfallet att följas upp med hjälp av instrumenten GASA för dataspelsberoende (Lemmens et al., 2009) och CLiP (Gerstein et al., 2009) för spel om pengar.

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!

Mats Hogmark, specialistläkare i allmänmedicin Svärdsjö vårdcentral MI-samordnare i Region Dalarna, Medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). 

Hälso- och sjukvården är en komplex verksamhet dit människor kommer med tankar kring sina symptom, besvär och problem; oroskänslor inför eventuellt allvarliga sjukdomar och förlust av funktion(er) samt med önskemål om utredning och provtagning, behandling samt kanske sjukskrivning, stöd och tröst – eller bara ett lugnande besked.

I en sådan verksamhet – bemannad av personal som vill bota, lindra och trösta – är det lätt att låta ”hjälpnödigheten” ta överhanden. I MI-termer kallar vi det ”rättningsreflexen”: viljan att ställa till rätta och fixa någon annan genom att berätta hur de borde göra.

Sådana välmenande impulser leder dock ofta till motsatt effekt hos den hjälpsökande, som ibland kan börja argumentera emot de råd hen fått. Så, hur kan man då ge råd på ett bättre och mer MI-mässigt sätt? Här är mitt förslag:

1. Be om lov: ”Jag skulle vilja ge dig några tips, är det OK?”
2. Ge råd och erbjud alternativ: ”Du kan testa X och Y – eller Z om det passar dig bättre”
3. Betona autonomi: ”Det är förstås upp till dig att bestämma hur du vill göra…”
4. Utforska patientens reaktion: ”Hur låter detta för dig?”
5. Lyssna efter förändringsprat (det kommer automatiskt!) samt förstärk och lyft fram det
6. Sammanfatta det du hört, efterfråga planering: ”Vad blir ditt nästa steg?”

På så sätt kan vi vara hjälpsamma på ett mer konstruktivt, patientengagerande och empatiskt sätt. Vi får vara de stöttande, välvilliga och medkännande personer vi vill vara – och verkligen göra nytta för våra patienter! 

Missa inte nästa SMARTA Nyheter!