Johanna Lätth. Leg psykolog, specialist i forensisk psykologi, arbetar på Kriminalvårdens huvudkontor. Arbetar med utbildning, handledning och utveckling av behandlingsprogram för brottsdömda.
Sexualbrott är en brottslighet med ett högt mörkertal, bara 10-20 procent av brotten uppskattas anmälas. Det är alltså få av de som utsätts som anmäler det som hänt. Även bland gärningspersoner, och potentiella gärningspersoner, kan det finnas stora hinder för att söka hjälp. Brottsligheten omgärdas av tabu, skam och rädsla för vad som kan hända om man berättar.
När man väl döms för ett sexualbrott finns det behandlingsprogram inom Kriminalvården för att motverka återfall i brott. Faktum är att få dömda återkommer till Kriminalvården dömda för ett nytt sexualbrott, under de tre första åren i samhället ligger siffran på två procent. Även här får man naturligtvis beakta mörkertal. Merparten av framtidens sexualbrottsdömda finns alltså inte inom Kriminalvården utan på andra platser i samhället. Vikten av att inte bara förebygga återfall utan också förhindra ett första brott är tydlig!
När en person med förhöjd risk att begå sexualbrott väl söker hjälp ställer det krav på professionella att kunna bemöta och behandla personen– vilket inte självklart är en enkel uppgift. Anledningen till att jag skrivit boken Sexualbrottets psykologi: Bemötande – Bedömning – Behandling är att den ska vara ett stöd i arbetet för alla professionella som möter klientgruppen. Min förhoppning är att den ska bidra med kunskap om gruppen men också om hur en riskreducerande insats kan utformas. Den är tänkt att kunna vara ett stöd för professionella i att hantera reaktioner hos en själv som arbetet kan väcka. Boken är riktad till alla er som vill vara med och motverka sexualbrott!
